Högskolan Dalarna

Hur vet man vad studenterna tycker om utbildning och lärare när den största delen läser på distans och aldrig sätter sin fot på campusområdet? Ulf Magnusson är verksamhetsutvecklare på Högskolan Dalarna och ville ta reda på det. Med stöd från Prifloat utvecklades en återkommande studentundersökning där högskolans samtliga aktiva studenter återkommande erbjuds att delta i och därmed påverka högskolans kvalitets- och förbättringsarbete.

Sedan 2012 görs en mätning vartannat år för att få svar på frågor som var studenterna kommer ifrån, ålder, kön, mål med utbildningen med mera. Prifloat gjorde inledningsvis en gedigen kundanpassad undersökning efter Högskolan Dalarnas behov och arbetar nu löpande med förändringar inför varje mätning. Det kan exempelvis handla om att införa nya kvalitetsparametrar eller att utveckla andra områden i undersökningen.
Utöver grundläggande data om studenterna har mätningen även en kvalitetsinriktad del med två olika kvalitetsmått, dels Nöjd Student Index och dels Net Promotor Score, ett lojalitetsmått som ger snabb uppfattning om en viss utbildning. Prifloat sammanställer resultaten i form av en översiktlig presentation samt en fördjupad rapport för att ge bilden av studentens totala situation.
– Jag använder Prifloats system regelbundet och har tillgång till databasen hela tiden. Det gör att jag snabbt kan gå in och ställa nya frågor i materialet för att få fram en graf eller diagram över något område. Det är en avgörande fördel jämfört med ett enkätverktyg där man bara får en statisk rapport, konstaterar Ulf Magnusson.

Prioritering av åtgärder ger effekt

Ulf Magnusson förklarar att det mest intressanta med kvalitetsmåtten är en så kallad prioriteringsfaktor. Den får man fram genom att studenterna får betygsätta och vikta betydelsen av ett antal variabler.
– Om man tycker att någonting är väldigt dåligt, men väldigt viktigt, får man en hög prioriteringsfaktor. Tycker man att någonting är dåligt men inte alls så viktigt, spelar det inte lika stor roll. Det är ett bra sätt att prioritera olika åtgärder för att sikta in sig på det som är mest angeläget och inte ägna så mycket tid till att förbättra det som redan är bra.
En annan möjlighet är att använda den stora mängden data för att undersöka orsak och verkan.
– Som ett exempel hade vi ett ämne där resultaten plötsligt blev mycket sämre och det satte myror i huvudet på lärarna som undervisade i ämnet. De förstod inte vad det berodde på, men genom att kombinera olika variabler i undersökningen kunde jag visa att man hade fått in en stor grupp studenter som inte var intresserade av ämnet de läste. Då kunde lärarna i viss mån andas ut, berättar Ulf Magnusson och fortsätter:
– Antalet möjliga frågor är i princip obegränsat. Eftersom vi gör samma undersökning vartannat år kan vi också jämföra utvecklingen över tid och vi använder beslutsunderlaget för att höja kvaliteten och anpassa utbildningen till de studenter vi har, men faktiskt också för rekrytering av nya studenter.
Bortfallsanalysen är en viktig del för resultatet. Undersökningens svarsfrekvens är cirka 30 % och vissa uppfattar det som lågt, enligt Ulf Magnusson.
– Därför ringer Prifloat upp 300 av studenterna som inte har svarat och ställer ett urval av frågor ur undersökningen, för att se om det finns någon tendens i svaren. Vår erfarenhet är att resultatet oftast ser likadant ut som hos dem som har svarat. Då kan vi i högre utsträckning lita på att resultatet speglar hela urvalsramen. Bortfallsanalysen är därför en väldigt viktig del som ökar användbarheten och legitimiteten av undersökningen, konstaterar Ulf Magnusson.