Trafikverket, Underhållsindex

Ny modell ger Trafikverket möjlighet att mäta effekten av järnvägsunderhållet och öka driftsäkerheten för tågtrafiken

En ackumulerad underhållsskuld och stor medial uppmärksamhet gör att underhållet av den svenska järnvägen är en av Trafikverkets tuffaste utmaningar. Förhoppningarna är därför stora på att Underhållsindex järnväg, den nya modellen för att mäta och förbättra underhållet, ska bidra till en mer driftsäker och punktlig tågtrafik.

Behov

Underhållet av järnvägsnätet är fördelat på 34 olika underhållskontrakt, som utförs av en handfull underhållsentreprenörer i Sverige. Trafikverket upplevde ett behov av att mäta och få bättre beslutsunderlag för att kunna förbättra underhållet. För att uppnå detta har Prifloat utvecklat modellen Underhållsindex järnväg – en modell för strategiskt och operativt arbete som ger ökad mätbarhet av järnvägsunderhållet.

Lösning

Kopplar ihop strategier med operativt arbete

– I projektet har vi hjälpt till med att dels beskriva funktionen, dels mäta effekten och sätta målnivån för underhållet som varje kontrakt ska ta ansvar för. Vi utgick från det ansvar som det är rimligt att en entreprenör kan axla, och det är att anläggningen ska vara möjlig att trafikera när den är avsedd att trafikeras. Genom en sambandsmodell med hårda mått kan vi nu se var drifttillgängligheten avviker från målen för varje kontrakt, vilka underliggande mått det beror på och var någonstans i anläggningen det händer, berättar Thomas Samuelsson, initiativtagare för utvecklingsprojektet.
Den nya modellen för att mäta och förbättra anläggningar betraktar järnvägsunderhållet ur ett holistiskt perspektiv i den mening att den utgår från övergripande strategier och kopplar ihop dem med det operativa arbetet i linjen. Efter analys av 300 000 felrapporter från Trafikverkets felhanteringssystem har projektet utvecklat rapporter med drifttillgänglighet och andra viktiga nyckeltal, som distribueras till projektledare, platschefer och driftorganisationer varje månad.
– Återkopplingen från linjen ger en styrning av förbättringsarbetet på en förbättrad nivå jämfört med tidigare. Det är först när förbättringsarbetet kopplas till en bra målstyrningsmodell, med tydliga mål som någon del i organisationen kan äga, som det blir meningsfullt och möjligt att styra. Det är den kopplingen som vi har uppnått här, förklarar Thomas Samuelsson. Han betonar också att det inte är tillräckligt att ta beslut enbart på hårda nyckeltal.
– Nyckeltalen behöver kompletteras med mjuka delar, det vill säga att låta organisationen bedöma hur saker och ting fungerar, och sedan kartlägga vilka förbättringar som ger ett bättre slutresultat baserat på nyckeltalen. För att hämta in de mjuka parametrarna gör vi därför en årlig kontraktsmätning av samverkan, agerande och kontraktsmässiga förutsättningar i vår modell.

Resultat

Modellen skapar bra förutsättningar

Genom projektet har Trafikverket fått en ny modell för att mäta effekten av underhållet och hur man ska arbeta med målstyrning och förbättringsarbete i underhållskontrakten, samt med tvärfunktionellt förbättringsarbete på organisationsnivå.
– Underhållsindex järnväg har tagits emot väldigt bra inom Trafikverket, och entreprenörerna är glada över en ökad tydlighet från beställaren, eftersom det skapar bra förutsättningar för deras arbete, avslutar Thomas Samuelsson.

Fakta

Modell och upplägg som används av Trafikverket är ett koncept som lämpar sig för alla organisationer med behov av nyckeltal som kan användas på övergripande nivå och sedan brytas ner till avdelning eller projekt för att bli meningsfulla ända ner i linjen.

Ett koncept för att arbeta med målstyrning.

Konsultstöd i det operativa förbättringsarbetet för att skapa förståelse för hur underlagen ska användas.

Struktur för att samla upp förbättringsbehov som behöver lösas tvärfunktionellt inom olika funktioner och avdelningar och adressera dem till rätt mottagare i organisationen.

Kontakt